"DANMARK, ÄR NI REDO?" ropade jag och ett hav av skrikande fans sköljde över mig, jag log brett och kände kärleken i arenan, gosedjur och andra grejer flög upp på scenen, bl.a några BHsar, vilket jag gärna samlade på. 

"Sluta kasta saker på scenen, annars ska jag.. annars ska jag... nä då händer det ingenting" ropade jag ut i mikrofonen och fansen skrattade lite men fortsatte gallskrika när musiken till All Around The World började spelas. 

-

"Vem vill va min baby?" ropade jag ut i arenan och skriket som ändå var högt, förstärktes och det ekade av skrik i mina öron, jag är förvånad över att jag inte har fått tinnitus ännu, även om jag har öronproppar borde det ju gå igenom.

Jag fortsatte konserten och några svettdroppar rullade ner längs kindbenet, med en vit liten handduk torkade jag bort det och satte mig på trappan för att skruva av korken av vattenflaskan, det kalla vattnet forsade neri min strupe och jag kände mig full av energi igen. 

"Tack Danmark!" ropade jag och gjorde peacetecknet med mina fingrar innan jag försvann ut backstage för att chilla. 

"Bra show! Publiken var galen" skrattade Ryan och dunkade mig i ryggen. 

"Ja, de skrek nästan mer den här konserten än förra!" svarade jag och la mig raklång på soffan.  

"Haha, imorgon är det en till och sen drar vi vidare mot Sverige" sa han och satte sig mittemot mig. 

Jag absolut älskade mitt liv. 

Nikkis Perspektiv: 

 

 

Idag var första skoldagen sen jag och Justin hade gått ut med vårat förhållande och jag vet inte vad jag ska förvänta mig. Martin väntade på att jag skulle stänga av bilen och hoppade ut när bilen var död. Så fort han gick ur blixtrade det till och han tittade förvånat på mig. Jag rullade lite på ögonen åt paparazzisarna innan jag också hoppade ut och vi gick in i skolan. 

 

Alla och nu menar jag ALLA stirrade på mig under hela dagen men jag hade inget att dölja så jag sträckte på halsen och såg stolt ut över mitt och Justins förhållande. Skolans bitchar sköt dödsblickar på mig, okej nästan varje tjej tittade på mig som om dom ville...ja jag vet inte men det var lite läskigt. 

 

Alice hade gått vid min sida och bitchat tillbaks till dom som hade bitchat mot mig. Hon var verkligen min bästa vän. Många tjejer försökte också va med mig för att få sina femton minuter i rampljuset men jag sket fullständigt i dom. Dagens höjdpunkt var att jag fick B+ på ett matteprov eller det var tills jag gick ut ur skolan och Alec stod vid min bil. Jag sprang till honom och han kramade mig. Vi satte oss i bilen och körde iväg. 

 

"Så hur är det med kändisen till pojkvän?" frågade Alec och ett leende formades direkt på mina läppar utav tanken på Justin.

 

"Jo han har precis haft konsert i Danmark och sen stannar han i norden men direkt efter det kommer han hit en helg och sen kommer jag inte träffa honom förens skolavslutningen" sa jag och blev lite ledsen.

 

Alec och jag hade en slapp dag där vi kollade på tre star wars filmer innan han skulle hem och jag somnade i soffan fem minuter efter Alec hade stängt dörren. 

 

När jag vaknade upp var huset mörkt och ljudet av att ytterdörren stängdes tyst fick mig att sätta mig upp.

 

"Hallå?" det var säkert mamma, pappa eller Martin som hade kommit hem och jag gick upp för att tända taklampan. Men det gick inte och när jag istället gick till den lilla lampan som stod på en byrå gick inte den heller. Det var ingen som hade svarat och paniken växte i min mage. Typiskt att strömmen skulle gå när det var någon i mitt hus. Eller var det verkligen det? Min hjärna kanske bara spelar mig ett trick. Ja så måste det vara...det är ingen i huset...

 

"Hallå..." sa jag igen för att vara säker på att det faktiskt inte var någon här. Köket var precis lika mörkt som resten utav huset, det var ingen utanför huset och jag blev genast lugn. Mina fötter rörde sig bort mot trappen för att gå upp i mitt rum. Min säng var välkomnande efter att ha legat stel i soffan och jag slappnade av. Det var tills ett par armar tog tag om min midja och jag skrek till av förvåning men sen blev jag stel i hela kroppen. Armarna kände jag tillräckligt väl för att veta hur dom låg runt min kropp så då visste jag precis vem dom tillhörde. En gång älskade jag känslan av att ha dom där men nu fick dom mig att vilja skrika utav rädsla och jag hörde hans röst i viska i mitt öra.

 

"Hej, jag har saknat dig" han kysste mig på halsen och nu kände jag alkohol lukten på hans andedräkt. Jag kved till och försökte vrida mig ur hans grepp men han höll bara fast mig hårdare.

 

"Nikki sluta, snälla jag älskar dig" hans händer smekte mig och jag kände tårarna samlas i ögonen.

 

"Jack släpp mig" viskade jag.

 

Familjen, vart är dom när man behöver dom? 

 

"Älska mig Nikki" sa han med en bedjande röst. Jag skakade på huvudet och hans grepp började göra lite ont. 

 

"Jack snälla lämna mitt hus" sa jag lite högre och han började andas tyst utav ilska.

 

"Vad har den där bögen som inte jag har?!" sa han argt och tog bort en hårslinga som hade fallit i mitt öga och la den bakom mitt öra. Jag rös till och var så rädd att jag inte kunde röra på mig mer. Om jag inte sa något kanske Jack bara skulle ligga här och inte göra något mer som slå mig eller kanske till och med... våldta mig....

 

"Svara mig!" skrek han och tårarna rann ner för mina kinder. "Är det för att han är känd och har pengar?" skrek han ingen.

 

"Nej... han behandlar mig bra och jag kan inte rå för vem jag faller för" viskade jag då min röst skulle brista om jag pratade högre.

 

"Jag behandlar dig bra!" sa han argt men lugnade sig igen och började smeka min mage igen. 

 

"Jack du-" mer hann jag inte innan min samsung vibrerade som en galen ko. I.D:t visade att det var Justin och Jack såg ut som om han kunde döda någon. Antagligen Justin....

 

Jack slet åt sig min mobil och svarade den. I hans högra hand höll han mobilen och den vänstra höll för min mun.

 

"Justin" sa han och flinade. Det var tyst i några sekunder innan Justins röst hördes i mobilen. Han lät riktigt förbannad.

 

 

"Hon kan inte svara just nu men hon ligger här bredvid mig" han skrattade lite och tittade på mig.

 

"Va i helvete har du gjort med henne" skrek han.

 

"Inget än....men Justin medan du är på tour har jag Nikki helt för mig själv" han skrattade lite ondskefullt. Justin skrek något men Jack la på innan jag hörde vad det var. 

 

"Nå vart var vi?" sa han och log. Min mobil fortsatte att vibrera men jag kunde inte svara och Jack ignorerade den.

 

Jacks händer vandrade över min kropp och jag låg fryst på sängen. Skräcken gjorde att jag inte kunde röra mig, hans ögon lyste med hunger men han kysste mig inte på läpparna vilket jag var glad över. Om han kysser mig kommer jag känna mig mer smutsig än vad jag redan gör. 

 

"Älska mig..." viskade han mot min hals. " Jag kan få dig att känna dig så bra" hans djupa röst var som knivar mot mig, jag vill inte det här jag har Justin och Jack förstör mitt liv.

 

"Älska mig" upprepade han och mina ögon gjorde kontakt med honom. Hans blick var tom men höll ändå så många känslor. Det var som om han inte var närvarande även om han var full så har jag aldrig sett honom såhär. Han var som en knarkare som inte fått sin dagliga dos, som om jag var hans knark...

 

"Nikki, vi kommer vara tillsammans för evigt och om du vill kan jag dela dig med Justin. Det är bättre att dela dig med honom än att inte ha dig alls. Även om du kommer välja mig i slutändan kan jag dela dig med Justin tills du inser att jag är den enda för dig" och med det sagt började han kyssa mig igen på halsen. Jag knuffade bort honom lite och när jag insåg att han faktiskt inte höll fast mig längre flög jag upp från sängen och sprang genom det mörka huset. Jacks steg hördes bakom mig och jag sprang så tyst jag kunde in i Martins rum. Hans garderob hade ett litet rum i sig som han alltid gömde sig i när vi lekte som barn och det var dit jag sprang nu. Utrymmet var mycket mindre nu när jag har vuxit men jag kunde precis klämma in mig. 

 

Fotsteg hördes nu gå in i badrummet och jag höll för min mun så han inte skulle höra mig. Jack kom in på Martins rum och gick runt lite. Plötsligt stod han framför den stora garderoben och mitt hjärta dunkade så hårt och snabbt så att jag tror att Jack kan höra det. 

 

Långsamt öppnade han garderobens dörrar och jag satt med handen för munnen och tårarna rinnande ner för mina kinder. Jag flyttade lite på handen som jag inte höll för munnen då den hade börjat klia lite. Men när jag kände något litet med små hårstrång och tunna ben på min hand stannade mitt hjärta. En inte så stor men inte liten spindel kröp på min arm och jag satt i ett litet utrymme. Jag kunde inte se den men adrenalinet pumpade i mig och skrek åt mig att springa där ifrån men Jack stod fortfarande i Martins rum. Spindeln klättrade upp för min arm och jag klarade det inte längre. Min arm som inte hade en stor spindel på sig lyftes och handen slog bort den. Jag slog till armbågen i väggen och Jacks fotsteg hördes gå snabbt upp till min garderob. luckan öppnades och Jacks starka armar drog ut mig. 

 

"Du är min Nikki och inget kan ändra på det!" skrek Jack och sprang sedan ut ur mitt hus. På skakiga ben gick jag tillbaka till mitt rum. Mobilen signalerade att Justin fortfarande ringde och jag svarade.

 

"Din jävel Jack om du så mycket som lägger ett finger på henne!" skrek Justin in i mobilen men slutade tvärt när han hörde mina snyftningar. "Babe är det du vart är den jäveln, är du skadad?" han lät så orolig, så så orolig. 

 

"Justin jag är så rädd" grät jag in i mobilen. 

 

 

 DOMDOMDOOOOOOOM spännande va? :) förlåt att vi inte har uppdaterat på ett tag