"Nikki jag måste säga något till dig...anledningen till att jag inte tyckte om att du var med Jack var för att ...umh...jag tycker om dig...som mer än vän" viskade han till mig. Den sekunden blev allt perfekt, Justin sa att han tyckte om mig. MIG! Nicole Stark 17 snart 18 vanlig tjej i Florida, och Justin Bieber säger att han tycker om mig!

"Jag tycker om dig med Justin" viskade jag och vi log mot varandra som två dårar. Han drog in mig i en omfamning och så somnade jag den natten, med Justin bredvid mig istället för en kille som slår mig.

 

---

 

Justins perspektiv:

 

Jag känner mig illamående... Här ligger jag med Nikki i min famn, en tjej jag har börjat bry mig väldigt mycket om. En tjej som jag som får mig knäsvag. Jag älskar känslan av att ha henne i mina armar men jag har en flickvän. Och det jag gör nu och sättet jag känner nu gör nästan så att jag ser mig själv vara otrogen mot Selena. Förut älskade jag Selena med hela mitt hjärta men nu...nu känner jag inte så längre. Och jag skämdes för det, skämdes för att jag vet att Selena är en supertjej som inte förtjänar det här. Men jag vet att jag måste göra slut med henne även om det kommer krossa Selenas hjärta. 

 

Helvete jag ville aldrig att det skulle sluta såhär. För jag kommer berätta om mig och Nikki till henne, åh Selena kommer hata oss...

 

"Hej" viskade Nikki i mitt öra och jag kunde inte stoppa leendet som spred sig på mina läppar, inte för att jag inte ville stoppa det. Jag vill att varje gång Nikki fick mig att le så skulle hon veta att hon var anledningen. 

 

"Är du redan vaken" fnissade hon, hennes smilgropar blev synliga och jag petade med långfingret i den högra. hon puttade bort min hand men släppte den ur hennes egna.

 

"Nikki klockan är halv ett mitt på dagen" hon spärrade upp ögonen flög upp ur sängen. Hon sprang ut ur rummet, jag reste mig ur sängen och följde efter. Hon hade sprungit in på Martin rum och höll nu tag i hans axlar för att väcka honom.

 

"Martin du har fotbollsmatch om tio minuter!" skrek hon in i hans öra och han flög upp ur sängen. Dom rusade runt i hela huset för att hitta kläder och göra lite frukost.  Martin klädde på sig medan Nikki gjorde frukost till honom. Jag stod där och visste inte riktigt vad jag skulle göra så jag tog mig ett glas mjölk oxh satte mig vid bordet medan jag väntade på att Nikki skulle byta om och Martin äta sin frukost. Sen sprang dom ut till Martins hummer och började köra iväg. 

 

Jaha jag blev visst lämnad.

 

Tänkte jag där jag satt i köket. Men skrattade till då jag såg Hummern komma tillbaka och in kom en panikartad Nikki.

 

"Men Justin kom med då!" sa hon och tog min hand. Vi sprang ut till bilen och började köra iväg igen. Bilresan var fylld av skratt och jag kunde inte sluta titta på Nikki. Martin retade henne skojfullt och jag åt vilken syskonkärlek dom har för varandra.

 

Jag saknar mina syskon...

 

När vi var framme sprang Martin direkt iväg till omklädningsrummet, jag och Nikki gick bort till läktarna där satte vi oss i mitten. Jag hade på mig en snapback och ett par ray bans för att folk inte skulle känna igen mig. Matchen startade och jag måste säga att Martin var väldigt duktig. Jag satt tyst och var helt inne i vad som pågick på planen tills Nikki bröt tystnaden.

 

"Justin vad är vi?" jag var inte beredd på hennes så jag visste inte riktigt vad jag skulle svara. Ja vad var jag och Nikki? Vi var inte pojkvän flickvän men vi var inte heller bara kompisar. 

 

"Vi är...Nikki jag vet inte, jag har ju Selena och..." hennes blick blev ledsen och hon tittade bort. Jag ångrade det jag hade sagt då hon tolkade det som om jag inte ville vara med henne.

 

"Jaha det är okej emh...vill du ha något för jag tänkte gå och köpa umh...en läsk" stammande hon nervöst fram, hon tittade inte på mig och det fick mitt hjärta att brista.

 

"Nikki vad jag menade var att jag vill vara mer än vän med dig men just nu har jag Selena. Så innan vi är över kan inte du och jag börja något" hon såg genast mer lättad ut och jag log lite.

 

"Och jag har tänkt att försöka prata med henne idag eller imorgon och visst det kan låta fegt att göra slut över telefonen men jag står inte ut med att inte kunna kalla mig själv Nicole Starks pojkvän" sa jag lågt så att dom runt omkring oss inte skulle höra oss. Hon log och hennes kinder var lite rosa.

 

"Justin du vet att jag inte tycker om att bli kallad Nicole" sa hon och gjorde en grimas i slutet. Jag skrattade och tog hennes hand i min men var nogran så att ingen skulle se. Men det var inte någon som ens hade märkt att jag var här så jag vara ganska lugn.

 

"Jag vet, men du det är ju sommarlov om en vecka och du fyller år om tre, så vill du följa med mig på min tour under bit utav lovet?" viskade jag till henne och hon började studsa upp och ner. 

 

"Ja det är klart att jag vill!" 

 

-

 

"Hej då shawty" viskade jag in i hennes hår och jag kände hur hennes grepp om min nacke tightnade lite. Jag ville verkligen inte lämna henne nu, inte när vi äntligen har erkänt att vi tycker om varandra mer än vänner. Men jag visste att jag behövde åka. Imorgon kväll har jag konsert och Scooter tvingade mig att åka idag så jag hinner vila upp mig.

 

"Hej då Justin" viskade hon tillbaka. Jag ville så gärna kyssa henne, men jag har lovat mig själv att inte göra det när jag fortfarande är tillsammans med Selena plus att det är fullt med paparazzis här. Vi hade försökt så gott vi kunde att ignorera frågorna som mestadels bestod utav att anklaga mig för att vara otrogen. Vilket jag typ var..eller var jag verkligen det?

 

Jag och Nikki skildes åt och jag gick iväg till mitt privatplan. Jag satte mig ner, andades ut och stängde ögonen. Om Nikki så mycket som repar min bil...Okej jag vet inte vad jag skulle göra då. Hon var ju faktiskt snäll som lät mig lämna den där när jag skulle flyga tillbaka. Det var min sista tanke innan jag somnade på det stora flygsätet.

 

"Yo Justin vakna!" Scooters röst dånade över mig och jag öppnade ögonen. Han drog upp mig och gav mig en manlig kram. Vi gick ut från flygplatsen och det var fullt med folk som skulle åka överallt. 

 

"Så hur var det att träffa Nicole?" bara ljudet av hennes namn gjorde så att ett leende formades på mina läppar och jag berättade om allt vi hade gjort. Fast jag hoppade över kyssen och Jack. Scooter nickade med när jag berättade och la in små 'mm' och 'aah' det var först när jag nästan var färdig som jag insåg att han inte lyssnade längre. Hur vet jag det, jo när en tjej ska berätta något så är det bara att säga 'mm' lite då och då så tror hon att man lyssnar när man egentligen tänker på annat. Jag vet det för det är vad jag har gjort när Selena har pratat och jag har tänkt på Nikki istället.

 

Så fort jag kom in i mitt hotellrum tog jag upp min mobil. Nu eller aldrig tänkte jag innan jag slog in Selenas nummer.

 

"Hallå?" hörde jag Selenas röst säga i mobilen. Klumpen i halsen kvävde mig nästan och jag ville verkligen inte göra det här. Eller det ville jag ju för jag vill inte vara tillsammans med henne längre men själva samtalet, det var något jag ville slippa.

 

"Hej Selena" sa jag neutralt.

 

"Justin, varför ringer du?" hennes glada ton fick mig bara att bli mer ledsen.

 

"För att emh, jag måste prata..vi måste prata" började jag.

 

"Justin tänker du göra slut med mig?" hon förstod precis vad jag menade med dom orden och det lät som om hon skulle börja gråta.

 

"Selena förlåt egentligen vill jag inte säga det över telefon men jag känner att jag inte kan vara med dig mer och det kan inte vänta tills du kommer hem" det var en liten paus och jag kunde höra hur hon började snörvla.

 

"Varför?" sa hon med så mycket sorg att bara det fick mig att känna mig som världens elakaste kille.

 

"Jag har förlorat mina känslor för dig" var det enda jag kunde komma på att säga.

 

"Är det någon annan?" sa hon nu med en lite kallare ton.

 

"Selena jag-" försökte jag men hon avbröt mig

 

"Det är någon annan! Vad heter hon?" viskade hon.

 

"Selena-"

 

"Det är Nicole eller hur?" hon lät lite förbannad och jag förstår henne helt och hållet. Om jag hade varit Selena just nu hade jag nog hatat mig.

 

"Förlåt Selena" viskade jag.

 

"Snälla Justin vad hände med att du älskade mig" hon grät så mycket att jag knappt kunde höra vad hon sa och en tår föll ner över min kind.

 

"Jag älskar dig Selena, bara inte på samma sätt" 

 

"Men..men jag älskar dig Justin..." snyftade hon. 

 

"Förlåt..." 

 

Och så la hon på. Jag mådde både bra och dåligt just nu. Bra för att nu är varken jag eller Nikki i ett förhållande så nu kan vi vara tillsammans. Även om vi inte kommer hoppa in i ett förhållande på direkten. Sen mådde jag dåligt för att ha sårat Selena på det sättet som jag precis gjorde, och på telefon också. Kan man bli mer skitstövel än så? Jag suckade högt och la mig ner i sängen. även om jag hade sovit hela flygresan var jag trött och somnade med kläderna på.

 

---

 

Hej TVÅ kapitel blev det idag! OCH jag skrev dom helt själv. Okej om ni hatar båda två blir det ganska pinsamt men jag har typ ingen insperation idag... eller det kanske jag har bara inte så mycket så när jag ska gestalta blir det inte bra.... men dom här kapitlerna får duga tills jag och fia kan skriva igen tillsammans sååååååå

 

xoxo fia & cornelia