"DET är Chris min vän" svarade jag och hennes ögon blev omöjligt ännu större. Hon mumlade något likt 'han är för sexig för att hållas i ett rum utan folk' och jag fnissade. Marrys kinder blev röda och jag började asgarva. Chris tittade upp ifrån sin mobil och log åt oss. 

"Marry sitt här så ska jag bara säga en sak till Chris" hon nickade och jag drog med mig Chris till andra sidan rummet.

"Jag tycker om henne så om du försöker något va en gentleman förstått?" jag spännde blicken i honom och han nickade fort. 

Marry stannade med oss hela natten och vid fem åkte vi hem, Marry följde med Chris till hans hotell och jag vill inte ens veta vad dom skulle göra. Med Marrys nummer i min mobil och ett leende på läpparna sa jag hej då och taxin fortsatte köra till mitt hus. 

Så fort jag kom in kastade jag mig på sängen, med klänning och smink somnade jag så fort mitt huvud nuddade kudden. 

Nikkis Perspektiv: 


Jag hade verkligen anstängt mig den här dagen då klockan var elva på morgonen och jag hade redan klätt på mig, gått upp, köpt kaffe på Starbucks och nu står jag vid Jacks hus. Plingklockan gav ifrån sig ett gnisslande dingdong innan jag hörde tunga steg innanför dörren. 

"Nikki?" sa Jack med en förvånad och aningen...nervös röst? Hans hår var ruffsigt, läppaarna var rosa och uppsvällda ,ögonen var trötta och det enda han hade på sig var en vit morgonrock. 

"Jag tänkte att du ville vakna upp lite så jag köpte kaffe" sa jag efter några sekunder och räckte fram muggen. Han gav ifrån sig ett svagt leende och fortsatte att stå mitt i dörrhålet så jag inte skulle kunna gå in. 

"Tack, uhm.. var det något mer eller....?" frågade Jack och kliade sig aningen nervöst i nacken. 

"Vad är det med dig?" for ur min mun utan att jag kunde hejda mig. 

"Va? Uhm, nej tack Nikki. Det var...schysst" sa Jack fortfarande frånvarande. När han mötte  min blick kunde jag se hur dom var blanka. 

"Jack vad är det med dig?" frågade jag argt, jag hade inte varit annat än snäll idag och så uppträder han så här. 

Jag armbågade mig förbi honom och smet upp för trappan, jag öppnade sovrumsdörren och... 

Kaffemuggen som jag höll i min hand föll till golvet, den svarta drycken blev en större och större pöl men jag kunde inte bry mig mindre om det. 

"Vem fan är du?" halvskrek jag och förstod inte varför jag reagerade såhär, jag hade inga känslor för Jack. 

"Vem fan är du?" härmades tjejen med pipig röst och flinade elakt, hon hade täcket upp till hakan så man kunde bara se en skymt av det kastanjebruna håret, hennes ögon var gröna och läpparna var fylliga. Jag vände blicken runt om i rummet och såg kläder liggandes härochvar. 

"Nikki... jag.." började Jack som nu stod några meter bakom mig. 

Jag vände mig om, helt känslokall och stirrade på honom, han drog handen genom sitt hår några gånger men höll blicken på mig. 

"Jag bryr mig inte, du gör väl som du vill. Som vanligt" sa jag kyligt och började gå ner för trappan tills jag kände en varm hand mot min armbåge, jag ryckte bort handen men den blev starkare. 

"Låt mig förklara" väste Jack och tryckte ännu hårdare, jag försökte kämpa emot men det var lönlöst. Han var för stark. 

"Släpp mig!" nästan skrek jag och hoppades på att tjejen i rummet skulle höra mig så hon kunde.. ja jag vet inte.. Rädda mig eller något annat patetiskt.

"Jag är inte din pojkvän, eller hur? Jag trodde att du skulle va ute med massor killar så jag var också på fest igår... Jag..förlåt Nikki, jag trodde inte du skulle komma hit nu och.."

"Och vadå? Du hade planerat att knulla andra tjejer och sen inte berätta det för mig? Inte för att du måste det men jag trodde typ att vi var....." Min röst tystnade " att vi dejtade".

Jack släppte min armbåge och mitt skinn brände.

"Jaha...du är min Nikki" viskade han i mitt öra  men jag kunde inte riktigt förstå vad han egentligen menade.

Jag fortsatte ner för trappen och gick hem igen. Toppen, nu har jag inte ens min egna kaffe kvar.

Justins Perpsektiv: 

            
Ärligt talat, det är inte så hemskt att vara med Selena, inget i jämförelse med att vara med Nikki men jag kan inte ogilla mamman till mitt ofödda barn. Jag var helt enkelt tvungen att acceptera att det här skulle vara mitt liv nu. 

"Justin!" ropade Selena utanför toaletten, det varma vattnet fick mina morgontrötta muskler att slappna av,jag sköljde ut schampoot ur håret och stängde av vattnet. 

"Ja?" ropade jag tillbaka men stod fortfarande kvar i duschen. 

"Jag ska ut med några idag, vi ses senare!" svarade hon. 

"Var försiktig med barnet!" ropade jag som svar. 

Jag hörde inte riktigt vad hon svarade då jag hade satt på vattnet igen. 

-

Cirka 15 minuter senare klev jag ut ur duschen och torkade mig innan jag gick runt i huset - naken. Jag gillade att vara naken, man känner sig så fri. 
Jag klädde på mig och kände deprissionen växa inom mig, jag visste att jag inte borde men jag kunde inte hejda mig. Jag ringde Nikki. 

"Vad?" hördes en irriterad röst men som ändå lät så änglalik. 

"Nikki... hur mår du?" frågade jag med en glad röst. 

Hon suckade innan hon svarade. 

"Varför ringer du?" frågade hon men lät inte lika irriterad, mer.. utmattad? 

"Jag ville bara höra din röst, förlåt om jag störde.." mumlade jag fram och ytterligare en suck hördes. 

"Hur är det med dig då?" försökte jag igen. 

"Justin, försök inte låtsas som att ingenting har hänt! Du kan inte bara ringa hit och kallprata, förstår du inte det? Har inte världens kändaste tjejtjusare koll på att om man sårar en tjej så mycket och hon ber en att låta en vara ifred så lyssnar man? Nej jag glömde ju, Bieber får alltid vad han vill ha. Du kan få allt du vill men inte mig. Du är en skitstövel Justin och jag vill aldrig prata eller se dig igen" nästan skrek hon i mitt höra och jag kunde höra en snyftning innan hon la på. Det skar i hjärtat på mig, en tår rullade längs min kind men jag torkade bort den. Vi ska inte börja daen med att tjuta. 

Jag bestämde mig  för att åka lite bil, vilket jag gjorde. Jag åkte till den.. ja inte lika bra sidan av Kalifornien.

Den tunga svarta metalldörren öppnades med ett gnissel och genast kom doften av alkohol och knark mot mig, de var som ånger där inne men det berodde nog på att det var många som rökte vattenpipa och liknande. 

Jag satte mig i en trasig soffa och vände mig mot tjejen som började prata med mig. 

"Vad vill du ha?" frågade hon. 

"Något som får mig att inte se allt hemskt i världen" svarade jag och hon nickade. 

"Acid blir det då, det blir 250 dollar om du ska ha alla tre paket." svarade den ohygiensika kvinnan lugnt, hennes pupiller var stora som tefat. 

Jag mumlade ett 'okej' innan jag räckte fram pengarna och tog emot knarket. Jag la en tablett på tungan och kände hur jag flöt bort från verkligheten, vilket var helt fantastiskt.