One Time Chapter 65!


"Nikki" muttrade Martin trött. 

"Mhm" svarade jag omedvetet. 

"Det ringer på dörren" svarade han och vände sig om för att somna om. 

Jag öppnade ögonen och det var så ljust att ögon kisade till, jag sträckte upp armarna och såg på klockan, halv åtta. Ugh.. 

Med trötta steg gick jag till dörren och öppnade den. Mina ögon var stora som tefat och hakan föll ner till marken när jag såg vem det var..
 


 


Nikkis perspektiv:
 

"Vad fan gör du här?" frågade jag argt efter att jag hade samlat mig. Att han ens vågar visa sig här! Men samtidigt så pumpade mitt hjärta snabbare utav honom. Hans perfekta läppar, hans hasselbruna ögon såg på mig med sorg, hans ögonbryn ihopknytna så att en liten rynka bildades.
 
"Jag är här för att jag älskar dig" svarar han förtvivlat och drar en hand genom håret. Åh vad jag ville känna på hans hår igen, det va så lent och fluffigt. Han använder säkert mer hår produk- NEJ fokus Nikki!
 
"Snälla bara gå jag vill inte höra på vad du har att säga" fräste jag ut. "Och våga inte säga att du älskar mig då du ska ha ett barn Justin. Ett barn!" jag hörde hur Martin rörde sig i soffan men vaknade inte så jag sänkte rösten igen. 
 
"Men Nikki jag älskar inte Selena som jag älskar dig..." viskade han förtvivlat.  Nähä men du ska ha ett barn med henne så du måste typ älska henne... jag läste någonstans att Selena hade varit gravit runt sex veckor och då har ju han haft mycket tid att tänka över allt så varför kommer han nu? Och när jag låg i koma var alla mina vänner där till och med Chris som är ute och turnerar. Men Justin hade bara varit där två gånger och den gången fick jag reda på att Selena var gravid. Men inte ifrrån honom, nej jag fick veta det utav Jack...
 
Vänta spola tillbaka lite....om Selena har varit gravid i sex veckor måste Justin ha legat med henne strax innan vi blev tillsammans. Den skitstöveln!
 
"Men du låg med henne precis innan vi blev tillsammans, eller hur?" bara det faktum att Justin inte mötte min blick svarade på min fråga. Han låg med Selena sen åkte han till mig.
 
"Justin gå här ifrån" tårarna började välla upp i mina ögon och jag vill verkligen inte gråta för honom. 
 
"Nikki snälla ly-"
 
"Förihelvete gå Justin!" skrek jag, något i kanten utav min syn fick mig att vända blicken ditåt. En arg Jack gick mot oss, han hade sina tränings kläder på sig och precis nu kom jag på att jag hade lovat Jack att vi skulle ut och springa. Jack puttade sig förbi Justin som såg både förvirrad och arg ut, Jack la en arm runt min midja och jag blev inte direkt säker men jag ville hellre att Justin skulle gå än att fösa undan Jack. En smärta flög över hans ansikte men han maskerade det snabbt med ilska.
 
"Så du går tillbaka till honom, han som skadade dig?!" skrek han och en blodven började bukta ut från halsen. Jacks grepp om min midja hårdnade. Snälla bara gå iväg Justin. Fast mitt hjärta skrek åt mig att förlåta Justin men min hjärna skrek att jag var en idiot bara för att tänka så.
 
"Justin jag tror att du borde gå" fräste Jack, lugnt men hotfullt mellan tänderna. Om inte Justin skulle gå så kommer Jack att hoppa på honom och det är något jag verkligen inte vill så jag började dra med fingrarna i olika mönster på hans svank vilket fick honom att lugna sig lite. 
 
"Nej jag tänker inte gå och lämna henne med dig!" spottade han ut och Jack stelnade till igen. Jag himlade mentalt med ögonen och blängde på Justin. Jag samlade ihop all bitchighet, allt kallt jag hade i kroppen och allt hat jag har sen öppnade jag munnen.
 
"Jag vill inte ha dig här"
 
Färgen från Justins ansikte försvann och det tog allt i mig att inte springa fram till honom, in i hans armar och säga förlåt. Justins ögon tårades och när jag tittade upp på Jack, han hade ett elakt flin på läpparna men det försvann när han tittade på mig. Då ersattes elakheten med kärlek men någonstans i hans ögon fanns den där kalla, elaka kvar. 
 
"Men Nikki jag älskar dig" viskade han och nu rann det ner för hans kinder. Ögonen som jag älskar så mycket flödade över med förtvivlan och mina egna ögon brännde med tårar. 
 
"Jag kan inte sluta tänka på dig, jag har på mig vårat halsband även om Selena inte vill det, jag sitter och kollar på bilder på oss när jag saknar dig vilket är hela tiden och mitt liv är meningslöst utan dig." sa Justin med bedjande ögon. Jag saknar honom också, så mycket och jag har inte heller tagit av mig mitt halsband men det betyder inte att jag tänker förlåta honom. 
 
"Gå" snyftade jag. 
 
"Nej Nikki..." viskade Justin.
 
"Justin om du inte går nu ringer jag polisen, du ser väl att min syster inte vill ha dig här"  Martin kom ut genom dörren med en telefon i handen och kalla arga ögon. 
 
"Jag älskar dig" mumlade Justin innan han vände sig om och sulkade iväg.



Asså guuuuud haha lilla Juju bara buhuhu aa iallafall, men här har ni ett kapitel! :D
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Anonym

Neeeeej stackars justin!! Men åh de måste bli tillsammans!! Jack är inte bra för nikki! Det är inte kul när inte justin och nikki är tillsammans! Men hon kan ju inte gilla båda det blir ju konstigt.. Men iallafall älskar novellen

2013-07-26 @ 11:06:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback