---

Chris Perspektiv: 


Jag hade gjort klart min sista konsert för turnén och var nu ledig i några veckor. 

"Hey, bro. Vart är det du ska nu igen?" frågade min vän som satt bredvid mig på flygplanet och tuggade på några sega godisråttor, han smaskade så irriterande mycket att jag bara ville byta plats. 

"Florida" svarade jag enkelt och tryckte in hörluren igen, jag lutade bakåt och vände huvudet mot fönsterrutan när rösten fortsatte. 

"Jaha, vad ska du göra där? Festa?" frågade han och skrattade lite innan han kallade på en av flygvärdinnorna för att få köpa en öl. 

Jag var irriterad, jag hade varit vaken i 30 timmar och jag orkade inte prata mer. 

"Nej, min vän ligger på sjukhus, i koma. Jag ska hälsa på henne" fräste jag och drog ur hörlurarna och stirrade på honom. Skummet som hade fastnat på hans överläpp av ölen slickade han bort med hjälp av tungan och han stirrade oförstående på mig. 

"Inte för att du bryr dig.." muttrade jag tyst och tryckte in hörlurarna igen, jag vände mig mot fönsterrutan och stirrade ut på de vita lätta molnen. 

-

När jag hade kommit i lä från papparazzisarna inne på sjukhuset letade jag efter hennes rum, jag frågade en sjuksyster i mintgröna sjukhuskläder, hennes råttfärgade hår var uppsatt i en slarvig bulle och ansiktet var lite rynkigt, jag skulle gissa på att hon var i 60 års åldern, de ljusblåa ögonen gnistrade av vänlighet. 

"Ursäkta, Ms., Vet ni vart Nicole Starks rum är?"  frågade jag så artigt jag kunde och tog av mig mina tonade solglasögon. 

"Ja, det är rummet där borta i korridoren, närmast till höger" svarade hon och log ett varmt leende, jag tackade och gick med snabba steg mot dörren. 

"Hej lil lady, gissa vem" skrattade jag när jag kom in genom dörren men slutade så fort jag såg henne. Hon såg så fridfull ut, så oberörd av allt som hände runt omkring oss. Men jag visste att hon kunde höra mig. 
Jag satte mig på stolen bredvid henne och la teddybjörnen som jag hade haft med mig på bordet där det var fullt med blommor och Krya På Dig kort och kartonger med choklad i. 

"Jag saknar dig lil lady, allt känns så tomt utan dig. Ingen som håller ordning på en och ingen som man kan prata med på Skype hela kvällarna, snälla vakna upp" bad jag och tog hennes lilla hand i min, några ryckningar kom från hennes hand som en besvaring om att hon kunde höra mig. 
Jag kände hur tårarna brände innanför ögonlocken och en slapp ut ut mitt öga, jag, Chris Moore grät! 

Jag satt i några timmar innan jag kände hur magen kurrade till och jag insåg att klockan var sju på kvällen, jag reste mig upp och gick ut i cafeterian, jag tog några köttbitar och pommes frites och satte mig närmast väggen vid en brun skinnsoffa.  När jag hade ätit upp den sista pommes fritesen lirkade jag upp min telefon ur byxfickan och slog in Justins nummer. 

"Hej bro!"  svarade en glad röst som tillhörde Justin. 

"Hey, läget?" frågade jag och skvalpade runt med isbitarna som var kvar i Coca Cola glaset. 

"Det är... för att vara ärlig så är det inte bra.."  sa han med en uppgiven röst, genast blev jag mer intresserad av samtalet och frågade. 

"Vad har hänt? Och varför är du inte här hos Nikki nu när hon behöver dig som mest?" Frågade jag och det kom ut lite argare än vad jag egentligen menade. 

Det blev tyst i några sekunder innan han suckade och svarade. 

"Jo jag...jag har gjort något hemskt.." Började han, jag höll igen min mun för att låta honom fortsätta. "Jag..jag låg med Selena" fortsatte han och jag kunde höra hur han ångrade sig men när han uttalade orden föll min haka ner till marken. Det bubblade inom mig, hur kunde han göra så mot Nikki? 

"Jag kan inte vara hos Nikki för för jag... jag blir bara mer deprimerad" fortsatte han när jag inte svarade. 

"Fan, Bieber. Hur kan du göra så? Har du inget vett innanför pannbenet? Jag menar, du låg med din gravida flickvän som du ens inte hade en tanke på att ni skulle kanske använt skydd första gången ni hade sex?  Och hur kan du säga så om Nikki? Jag tror inte att någon som står henne nära mår riktigt bra nu när hon ligger i koma, så kom inte och skyll på att du blir deprimerad!" Fräste jag riktigt arg och några andra i cafeterian vände sig om och stirrade på mig men jag brydde mig inte. 

"Jag.. jag.. förlåt. Jag vet inte vad jag ska göra, allt blir fel.. jag..jag älskar Nicole men.. men jag ska bli pappa nu och jag vill i..in..inte lämna Selena ensam då" Snyftade han fram som om det var honom det var synd om, men sen tänkte jag efter. Han ska bli pappa, han är 19 år gammal och ska bli pappa. 

"Justin, kan du inte komma hit till Florida? Jag har inte sett dig på flera veckor och Selena klarar sig själv i någon vecka" frågade jag nu med snällare röst då jag hörde hur Justin kämpade på andra sidan luren för att inte börja gråta. 

"Jag ska fråga Sele.." började han men jag avbröt honom. 

"Justin, lägg av för fan, du gör som du vill du är vuxen! Låt ingen köra med dig!" väste jag och ställde mig upp, jag promenerade ut på gatan utanför sjukhuset. 

"Jag kommer imorgon" svarade han och lugnade sig innan vi sa hejdå. 

Mina nerver rusade och jag drog upp en ciggarett ur ciggpaketet och tryckte den mot mina läppar, jag drog upp tändaren som jag hade i fickan och snart rykte ciggaretten, jag tog några bloss för att lugna mig och slängde resten på marken som jag trampade sönder. 
 
Jag längtade tills Justin skulle komma hit.. 

Jacks Perspektiv: 

"Tja" sa jag när jag kom in i det stora huset som var på gatan där jag bodde, det dunkade ur de stora högtalarna som stod inne i vardagsrummet och det var fullt med svettiga fulla tonåringar som dansade tätt med varandra. Jag tog emot den röda plastmuggen som Caspar gav mig och svepte hela, mina läppar blev kalla av vodkan som hade en svag smak av päron, jag fyllde på ett glas till som sveptes ner och drog mig ut på dansgolvet. 

Jag hittade en brunett som jag tyckte såg läcker ut och som jag ärligt talat hade spanat in ett tag, jag kände hur alkoholen började ta över min kropp och jag blev varm inombords, och glad. 
Jag gick fram och ställde mig bakom henne och dansade, hon tryckte sin bakdel mot mitt skrev och jag började trycka mig närmre och närmre henne. Vi stod så ett tag och bara dansjuckade tills hon vände sig om och jag såg hennes ansikte, det var inte vackert men det var okej. 

"Jag kommer snart, ska bara ta mig något att dricka" halvskrek jag till henne och snärtade henne på rumpan, hon fnissade till och nickade innan hon fortsatte dansa. 

Jag vandrade bort till det lilla träbordet där det stod massor röda muggar och spritflaskor på bordet och under det, jag svepte ner en drink till för att inse att hon skulle bli snyggare och snyggare desto mer jag drack, jag svete ner en till för att vara på den säkra sidan innan jag gick ut på dansgolvet igen.

Jag hade rätt, myyyyycket hetare. Tänkte jag för mig själv och log belåtet, vi fortsatte att dansa intimt innan hon vändesig om och pressade hungrigt sina fylliga läppar mot mina. Jag besvarade den och placerade min ena hand på hennes midja och den andra på hennes nacke, tryckte henne närmre mig. 

"Ska vi.. gå?" flåsade hon och drog in handen innanför min tshirt, jag nickade och tog hennes hand. Vi stapplade upp för den långa trappan och hittade ett ledigt rum nere i hallen på vänster sida, rummet var mörkt och det enda mina ögon kunde se just nu var den stora sängen som stod i mitten utav rummet, hon kysste mig på halsen och jag stönade, alkoholen hade definitivt påverkat mig. 

Mina händer vandrade över hennes kropp och drog av hennes rosa mycket urringade tröja, framför mig stod hon i  enbart en rosa spetsBh och rosa spetstrosor, jag knäppte upp BH:n och kupade hennes bröst, så vackra. Jag minns att jag sög på hennes bröstvårtor innan hon knuffade ner mig i sängen och drog ner mina boxers. 

- 

Jag vaknade till utav havet utav hår som låg i mitt ansikte, jag öppnade ögonen helt och insåg att jag skedade med en tjej med brunt hår. 

Vad hände igår? 

Försiktigt förflyttade jag min muskulösa arm från hennes kropp och jag bad att hon inte skulle vakna upp, vilket hon som tur var inte gjorde. Jag klev försiktigt upp från den breda  dubbelsängen och tog på mig mina boxers som låg slängda på golvet, därefter drog jag på mig mina jeans och min röda tshirt, jag slängde en blick på henne, fortfarande sovandes som tur var. 

Hon var verkligen inte vacker.. Tack Gud för alkohol

Tänkte jag innan jag klev ut ifrån rummet och gick med raska steg mot trappan för att försvinna ut ifrån det massiva huset.  

Genast kände jag hur skuldkänslorna gnagde inom mig, jag ville inte ha någon annan än Nikki. 

Nikki! tänkte jag och raskade på, jag klev in i mitt tomma hus. Hela familjen var på landet och det betydde att jag var ensam hemma.. Vilket betyder fest. Jag klev in i duschen och gjorde mig fräsch innan jag bytte om och kastade mig ut i bilen, vädret hade skiftat till molnigt och jag svor tyst, jag som hade hoppats kunna följa med mina vänner till stranden senare idag men om vädret fortsatte såhär så skulle det nog bli inställt. 

Vägen till sjukhuset kändes som en evighet, jag hade tillochmed glömt blommor. Jag parkerade och klev in i sjukhuset dörren till Nikkis rum stod på glänt och jag kikade in, där inne satt Chris och höll Nikkis hand, en tår rullade ner längs hans kind.

Jag svalde ner klumpen i halsen och klev in, båda deras blickar blev som tefat och stirrade på mig, det var något som blixtrade till i deras ögon innan de skiftades till hat, hat mot mig. 

Jag bara flinade och gick fram till henne, så vacker var hon där hon låg, hennes bröstkorg guppade upp och ner och håret såg nyborstat ut, liggandes ner över hennes axlar. 

"Vad gör du här?" väste Chris argt men tyst så Nikki inte skulle höra, men det gjorde hon säkert ändå. 

"Hälsar på min tjej" svarade jag kyligt och flinade. 

"Ursäkta?" sa han och ställde sig upp, han hade ett skrämmande ansiktsuttryck men jag lät mig inte skrämmas. 

"Chilla mannen" skrattade jag och drog med fingret över hennes kind. 

Jag kände hur Chris blick brände i nacken på mig när jag smekte Nikkis kind, men jag brydde mig inte. 

Justins Perspektiv: 

Jag satt på privatflyget och lutade mig bakåt i skinnsätena,med mina Beats på mina öron njöt jag av musiken som dunkade rytmiskt, jag blundade och kände hur sömnen tog tag i mig. 

~Flashback~

"Vart ska du?" frågade Selena kärleksfullt och satte sig på det nedersta trappsteget samtidigt som hon följde efter mig med blicken då jag knöt mina skor. 

"Florida" svarade jag enkelt. Jag ångrade verkligen att jag låg med henne, mitt hjärta tillhör Nicole Stark och ingen annan. 

"Eh..Vad ska du göra där?" frågade hon. Hon gick mig verkligen på nerverna. 

"Jag ska hälsa på Nikki" svarade jag och rullade mina ögon. 

"Varför?" 

Okej nu är jag verkligen irriterad..

"Vafan tror du? Hon är min flickvän och jag älskar henne och ifall du inte har märkt det så ligger hon på sjukhus" fräste jag irriterat och stirrade på henne, hon flinade hemlighetsfufllt innan hon svarade. 

"Det verkade inte som att du älskade henne så mycket när du trängde in i mig igår kväll?" svarade hon med ett elakt leende på hennes läppar. 

Det kändes som att hon sparkade mig i magen, jag fick tillbaka fattningen om verkligheten. Jag hade varit otrogen mot världens underbaraste människa, bara tanken på det fick min mage att vända sig uppochner.

"Igårkväll var ett misstag"  svarade jag spydigt och öppnade ytterdörren. 

"Jaså, det lät inte som det igårkväll när du flåsade mitt namn" skrattade hon och tog tag i min axel. 

"Rör mig inte" fräste jag och vände mig om, hon stog centimeter från mitt ansikte. 

"Skärp dig Justin. Jag är din flickvän nu, vi ska ha ett barn tillsammans. Du och jag kommer alltid hålla ihop" svarade hon och kysste mig på kinden, jag stod där. Fastfrusen, rörde inte ens min. 

"Kom in nu" sa hon och tog tag i min armbåge, försökte dra mig in i huset igen men jag drog åt mig den. 

"Jag måste åka" mumlade jag och gick iväg till min bil, jag hoppade in och körde mot flygplatsen, tårarna vällde ut ur ögonen så att det var svårt att se vägen. 

Vad har du satt dig in i för trubbel Justin, hur ska du lösa det här?

---

hej ja hur ska Justin lösa det här? Haha men....jag har inget att skriva nu hoppas ni tyckte om kapitlet och lämna gärna en kommentar:)