One Time Chapter 63!

"Jag vill ta saker långsammare den här gången. Jag vill inte att du ska bli sårad igen" ljög jag och log mitt gulligaste leende. Hon skrattade lite och la upp benen i sängen och startade TVn, hon drog mitt täcke över hennes ben och jag var inte sen att följa hennes exempel.  Hon var så vacker, helt perfekt. Vi tittade på Hell's Kitchen ett tag innan jag blev uttråkad och begrundade henes ansikte, det blonda håret låg på vänster sida om hennes nacke, de blåa ögonen var koncentrerade på den upplysta TVskärmen, hennes bröstkorg guppade upp och ner när hon andades. De fylliga lätt rosa läpparna var lite särade och var så gudomligt vackra. Jag var tvungen att hejda mig för att inte kasta mig över henne och kyssa hennes kyssvänliga läppar. 

"Jack" viskade hon och borrade in huvudet i mitt bröst ca 20 minuter senare.

"Schhh, sov nu" svarade jag och stängde av tvn. Mörkret föll över rummet och en känsla av lugn sköljde över min kropp. 
 
Hon la sin ena hand på min bröstkorg och efter några minuter kände jag hur hennes huvud blev tungt och jag förstod att hon sov, jag drog in doften av hennes äppledoftande hår och fick nästan gåshud, det luktade så gott. 



Nikkis Perspektiv: 


Jag ryckte till och vaknade av min egen snarkning, mörker. Genast insåg jag att en arm låg över min mage och kramade min hand. Jag vände mig om och möttes av ett ansikte, han andades tungt genom sin mun, andedräkten var varm mot mitt skinn. Jag flyttade hans tunga arm från min mage och ställde mig upp, tassade bort till toaletten. Klinkergolvet var kallt under mina morgontrötta fötter och fick mitt skinn att resa sig som gåshud. När jag hade uträttat mina behöv tvättade jag ansiktet då mascaran hade torkat på mina kinder och jag kände mig allmänt ofräsh. 

När jag var klar tassade jag över klinkergolvet igen och öppnade toalettdörren igen. 

"Godmorgon,beautiful" hördes en morgontrött mansröst. Jag hoppade till av rädsla men lugnade mig när jag hörde honom skratta lite lågt. 

"Skräms inte sådär!" skrattade jag och kastade en kudde på honom, jag gick fram till sängen och han tog tag om mina höfter, ställde sig upp. Hans panna vilade mot min panna några sekunder innan han avfyrade ett busigt flin och puttade ner mig på sängen och kittlade mig i sidan, jag skrattade så mycket att jag får kramp. 

"Ja..ja..jack.. S..SLUTA!!!" skrattade jag fram så fort jag fick luft. 

"Make me" skrattade han och fortsatte några sekunder till innan han satte händerna på mina handleder i ett fastgrepp innan han pussade mig på pannan och klev av min midja. 

"Jag måste till jobbet" Sa han när han hade slängt en blick på digitalklockan som stod på nattduksbordet. 

"Jobbet? Sen när fick du ett jobb?" flinade jag och satte mig upp i skräddarställning. 

"Jag fick ett sommarjobb hos Caspars pappa på Bageriet" svarade han och log samtidigt som han letade efter ett par jeans. Han var faktiskt ganska sexig, jag menar han hade sexpack, han var stark, han var lång. Ja han skulle kunna vara en modell. 

"Grattis då Mr.Vuxen" Flinade jag och han slängde en busig blick mot mig. 

"Mina föräldrar kommer inte hem förrens i morgon eftermiddag, dom är hos våra kusiner i New York och syrran är hos en kompis tills i morgon" Sa han efter en stunds tystnad "Så. om du vill får du stanna..." sa han lite osäkert och kliade sig i nacken. Jag slet min bleck från hans halvnakna kropp, han drog ett par mörka jeans över sina boxers och drog en vit shirts över huvudet innan han fixade håret lite och väntade på mitt svar. 

"Aa, jag stannar nog i sängen ett tag till, det var så varmt och skööööööööönt" retades jag och flinade. Han flyttade sin blick mot mig och log ett halvt leende. Måste han vara så söt? Nej, Nikki skärp dig.


"Vill du att jag ska kittla dig igen?" hotades han och sprattlade med fingrarna i luften. Han skrattade lite och lyfte på ena ögonbrynet. 

"Gå nu, lås dörren" gnydde jag och rullade runt i sängen och fnissade lite. 

"Jaja, vi ses sen pineapple" sa han med ett flin och försvann genom dörren och ner för trappan. En lätt duns hördes när han stängde ytterdörren. 

Jag var ensam. I Jacks hus. ENSAM


Jag la mig på kudden som var närmast och när doften av herrparfym trängde in i mina näsborrar insåg jag att det var Jacks, det luktade inte lika gott som Justin men... Nej Nikki tänk inte mer på honom. Du måste gå vidare! 

-

Jag slog upp ögonen... Jag hade sovit i 5 timmar, klockan var redan 2 på förmiddagen. Jag kände hur magen kurrade och bestämde mig för att gå ner till bageriet för att överraska Jack lite. Eller.... så kunde jag ringa Alice och fråga vad hon ska göra idag... Jag kör nog på nummer två. 

"Hej, Nikki!" Hördes den som vanligt spralliga och glada rösten. 

"Hej Alice! Vad gör du?" sa jag och kunde inte hjälpa flinet på mina läppar, jag gick in till badrummet och plockade upp min sminkväska ur väskan som jag hade med mig igår. 

"Jag är med Caspar, vi är på stranden i Ohio, vi tog en liten utflyktsdag" började hon. "Vadå har det hänt något? Vi kan åka tillbaks om du vill!" sa hon lite oroligt straxt därefter. 

"Nej Alice, ta det lugnt, haha. Undra bara om vi skulle ses men hälsa Caspar!" sa jag och fnissade lite samtidigt som jag sminkade mig, jag bestämde mig för en lätt sminkning idag. 

"Jaha, men vi kommer hem i morgon, ifall vi inte tar in på hotell. Om du förstår vad jag menar.." sa hon busigt och jag kunde se hennes hemlighetsfulla flin framför mig. 

Vi fortsatte prata i cirka 20 minuter till innan vi la på och jag klädde på mig och jag gick för trätrappan, jag tog på mig mina skor och bestämde mig för att gå till bageriet. Lite motion kunde väl inte skada? 

-

Plingklockan tinglade till när jag klev in i bageriet, jag gick fram till disken och väntade på kassören. 

"Nikki?" sa Jack och han såg otroligt fånig ut i en vit mindre verision av en bagarhatt och ett vitt förkläde, men ändå sexig på något sätt. Fast Justin är sexigare.... Nikki, sluta! 

"Nej men oj, jag visste inte att du arbetade här" ljög jag och flinade.

"Jag visste inte att du skulle komma hit" Sa han och lät...nervös? 

"Jag vill ha en cappucino och en kladdkaka, tack" sa jag då jag insåg kön bakom mig och vi kunde inte stå och småprata hela dagen. 

"Ska bli, ma'am" svarade han och flinade, jag gick och satte mig precis vid de fyrkantiga gigantiska fönsterna och väntade på min beställning. Jag tittade ut över gatan, några butiker här och var, det låg er affärer inåt stan och vi var inte i innerstaden nu om man säger så. Det var inte folktomt men det var inte mycket folk heller som spatserade på trottoakanterna, mest bilister och cyklister. 

"Pineapple?" hörde jag en röst säga och jag skakade till huvudet för att komma tillbaka till verkligheten igen. 

"Va?" frågade jag och vände mig mot honom, Jack. 

"Din beställning" svarade han enkelt och ställde ner cappucinon och kladdkakan framför mig, ett berg grädde låg på kanten och jag lovar att det var Jack som hade gjort så med flit. Uäk..

Jag tog en smutt av mitt kaffe innan jag insåg att han stod kvar bredvid mig, jag vände mig mot honom. 

"Och vad är det med dig att kalla mig pineapple?" Det kom ur min mun bitchigare än vad jag trodde. 

"Det passar på dig" sa han med ett enkelt flin och försvann bort genom svängdörrarna och in till själva 'köket'.

 Jag hade ätit halvvägs på kladdkakan när jag hörde hur min mobil vibrerade i jeansfickan, jag fiskade upp den displayen var upplyst av ett namn.

Justin.

Jag tryckte på avbryt och såg att jag hade 8 missade samtal från honom och 3 sms, han ringde ännu en gång men jag avbröt det. Jag tryckte upp smsen, en del av mig ville att det skulle stå att han ville ha mig där, men den mer förståndiga delen av mig ville att han skulle skriva att han skulle lämna mig ifred. 

Från Justin: Hey shawty. Förlåt, förlåt för allt. Men jag står inte ut med att inte träffa dig. Jag saknar dig. Jak saknar allt med dig, jag drömde tillochmed om dig inatt. Okej jag ska inte vara skum men.. Du är min shawty, du är den enda jag kallar för shawty. Jag älskar dig. Ring mig. xoxo Din Justin. 

Från Justin: Jag ska inte ringa och störa dig mer nu,shawty. Kan vi inte träffas nästa vecka? Jag måste få se dig, även om det är en sista gång. Snälla, jag vill inte att det ska sluta såhär. Jag ger mig inte. Jag älskar dig. Ring mig!! 
Justin. 

Oj, okej. Det var gulligare än vad jag förväntat mig. Jag kan inte säga att jag inte älskar honom för då skulle jag ljuga, men seriöst, han ska bli pappa! Och han hade inte tänkt och säga det? Och sen säger han i en intervjuv att vi är över? Jag är förvirrad. 

"Är du klar, pineapple?" mina tankar avbröts av Jacks stämma. 

"Va..uhm.. ja, ja visst" svarade jag lite frånvarande och drack upp det sista innan jag mötte hans blick. Hans grönblåaktiga blick stirrade vänligt på mig. 

"Jag slutade precis, vill du hitta på något?" frågade han och jag insåg precis att han inte hade på sig de urtöntiga bagerikläderna längre. 

"Uhm.. visst" svarade jag och log, jag ställde mig upp och vi gick ut. Den friska luften trängde in i mina näsborrar. 

"Så.. vad vill du göra?" frågade Jack och sstoppade händerna i sin jackficka. 

"Vi kan gå till parken?" sa jag som en fråga, han nickade och slickade sig om läpparna. 

Justin brukar alltid slicka sig om läpparna.... MEN NIKKI SLUTA NU! 

Skrek min hjärna och jag trängde bak tankarna längst bak i huvudet. 



"Du suger på det här" ropade jag och kastade iväg frisbeen för typ 30:ionde gången, Jack fångade och log busigt. 

"Tsss.. Det är bara för du är så dålig på att kasta" svarade han med fejkad bitchighet och skrattade i kör med mig. 

"Vi har spelat i typ en halvtimme, är du törstig?" ropade Jack efter några minuter. Jag fångade den gula frisben i mina händer och gick fram mot honom. 

"Visst, men jag vann ju när vi körde sten, sax, påse föut sååå... du bjuder" flinade jag och han skrattad e och gick iväg till kiosken. Jag vandrade iväg till en stor gammal ek som stod nästan mitt i parken, jag satte mig med ryggen mot det och begrundade min omgivning, två killar i 20 års åldern spelade fotboll och den ena, med blont ganska kort hår tittade på mig innan han  sa något till sin bruna stylade hår innan han tog bollen under armen och lunkade över till mig. 

"Nämen hejsan" sa han lite blygt och stog precis vid mina fötter, hans tandställning glittrade i solen när han log och de blå ögonen lyste av finurlighet. 

"Hej" svarade jag kaxigt och log. 

"Såå.. jag vill inte verka vara  skum eler så men jag såg dig nyss och ja.. du sitter helt ensam" sa han fortfarande blygt, och kliade sig i nacken. 

"Haha, är det där din raggningsreplik?" fnissade  jag och när hans blick mötte min började vi båda skratta. 

"Nej, jag.. jo det var det nog" svarade han och vi båda fortsatte skratta. 

Vi fortsatte prata i några minuter innan någon som harklade sig hördes bakom killen som hette Wills rygg. 

"Och vem är du?" sa Jack otrevligt mellan tänderna. 

Will blev genast obekväm av situationen och kliade sig ännu en gång i nacken. 

"Oj.. jag visste inte att du hade pojkvän, jag..du.. jag måste gå" sa han och log, fast han gick inte. Han stod kvar ändå, vilket var skumt. 

"Vi.. han är inte min pojk.." började jag men bev avbruten. 

"Ja, just det. Håll fingrarna borta från min tjej" sa jag fortfarande lika otrevligt och spydigt. 

"Ja..jag.. Hejdå Nikki" sa Will och log ett nervöst leende innan han försvann bort till toaletterna. 

"Här har du vattnet, jag.. jag kommer snart" sa Jack, nu mycket trevligare och lugnare innan han räckte över vattenflaskorna och försvann bort, jag såg inte riktigt var han gick. 

Det svala vattnet rann ner längs ,min hals och jag smackade nöjt när jag hade halsat nästan halva flaskan på en gång. Efter några minuter kände jag hur jag blev mer och mer kissnödig. Åhnej, jag måste gå nu! 

Jag bestämde mig för att ta med mig vattenflaskorna bort till toaletterna för säkerhetsskull.

Toppen. Bajamajor... Miiiin favorit. 

Jag klev ut genom den illaluktande bajamajan och kände den sköna känslan av att inte vara kissnödig längre, jag skulle precis gå tillbaka när jag hörde ett gnyende från andra sidan bajamajan. Jag gick runt den så jag kom precis vid husväggen och såg honom. 

Nerslagen och blodig, han tittade upp på mig och jag kunde se smärtan i hans ögon. 

"Will.." sa jag och kastade mig ner på marken med honom.

Vem fan hade gjort det här? 




Sådärja! Ett kapitel, som lovat ;) Ja, det blev ju lite längre än det andra iallafall! :D men vad tycker ni? Alltså, det här är en Jusitn fanfic, så självklart kommer ju inte Justin försvinna så fortsätt läsa, den är inte slut än!!! :D 


Btw hinner inte fixa med bilder och så nu så förlåt meeen 
 
xoxo cornelia & fia

Kommentarer
Postat av: jasmina

skitbra meeeeeeeeeeeeeeeeerrr

2013-07-18 @ 16:42:26 / URL: http://justinnovell.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback