Justins perspektiv: 

Hon är här... Nikki är här! Jag vet inte hur jag ska reagera, ena halvan av mig ville bara springa fram till henne, hålla om henne och kyssa henne mjukt men passionerat. Men den andra halvan, den mer realistiska.. visste att hon aldrig skulle gå med på det, hon hatar mig. Hon sa att hon aldrig mer ville se mig, men... detta måste vara ett tecken? Eller bara ett sammanträffande.. Men var hon här själv?

"Kom sätt dig, sätt dig!" halvskrek Chris till Nikki och tog tag i hennes högra arm och hon höll sig för mijan då hon såg ut att ha ont... varför?  Hon kom närmare och jag kände hur handsvetten bildades på mina handflator.

"Hej!" sa hon glatt och tittade på alla, ja alla utom mig.

"Det här är Vanessa" Presenterade Chris och jag kunde se hur hon fnissade lite. 

"Jag vet... dom är kändisar" skrattade hon och jag kände hur jag sprack upp i ett leende, hennes leende kunde få vem som helst att bli glad. 

"Jaha...Just det" svarade Chris och skrattade lite. 

"Är du här själv eller?" frågade Chris efter några sekunders tystnad. 

Hon såg ut att tveka innan hon svarade, men till slut öppnade hon munnen.

"Nej men Jack" sa hon och vi fick ögonkontakt i några millisekunder. Mitt leende försvann tvärt och det kändes som att jag fick ett slag i magen. Jack... Seriöst? Med hennes skönhet och underbara personlighet kan hon få vilken kille som helst och hon väljer.. Jack?!

"Jaha, vart är han då?" Frågade Chris och la en arm över Nikkis axlar. 

"Han köper glass" svarade hon och log lite.

"Jaså....Glass på stranden,huh?" frågade han och vickade på ögonbrynet. 

"Nej... Han köper glass till sig själv" svarade hon och log.

Vänta va? Vilken kille åker till en strand med en tjej och köper glass till sig själv? 

"Vill du bada?" frågade Chris efter ett tag, Selena drog handen genom mitt hår och pussade mig på kinden. Antagligen för att visa sitt revir, men Nikki såg inte ens på oss. Eller mig rättare sagt, jag var som luft. Jag har nog aldrig känt mig såhär sårbar. 

"Nej eller nej det är ju kallt i vattnet" skrattade Nikki och vacklade med blicken, det var något som inte stämde. 

"Men sola kan du ju göra? Du kan ju inte va på en strand med kläder på!" svarade han och han började rulla upp hennes linne, jag önskar att jag kunde göra det. Hon lät honom dra över linnet. 

"Vad har hänt?" frågade Chris, jag kände hur jag blev orolig. Nikki stod med ryggen mot oss andra och jag kunde inte se något konstigt förrens hon vände sig om. 

"Nikki!" utbrast jag innan jag kunde stoppa mig själv. Allas blickar for mot mig men jag kunde inte bry mig mindre. 

"Vad har hänt?" fortsatte jag och alla stirrade förskräckt på hnne igen. 

"Jag..jo.. Några killar hoppade..dom hoppade på mig efter.. efter en fest" stammade hon fram otåligt. Hon ljög. 

"Jaha.. men hur är det?" frågade Chris och gav henne linnet som han nyss drog av.

"Jo det är väl bra..." började hon innan hon blev avbruten.

"Nämen här är du ju!" sa Jack som kom gåendes mot oss, han mötte min blick och det var allt något lömskt där. Han ställde sig precis bredvid Nikki och höll handen runt hennes midja samtidigt som han åt på sin jordgubbs Cornetto. 

"Hej Jack" sa Chris och log. 

-

"Nikki, vill du gå till kiosken eller nåt?" frågade Vanessa. Jag tittade upp och såg att Nikki stirrade på...mig nae... snararemin bröstkorg eller... mitt halsband! Till min förvåning såg jag att hon också hade halsabandet på sig, vilket fick mitt hjärta att slå frivolter. 

"Jo visst" svarade hon glatt och båda ställde sig upp, Nikki drog på sig sitt linne. 

"Men.. jag då?" Frågade Selena och tittade på Vanessa.

"Men du är ju gravid.. jag tänkte.. du kanske inte ska gå så lång sträcka? Men kom då!" svarade Vanessa och log mot Selena. 

"Du kanske ska stanna här... Tänk på barnet" sa jag beskyddande och la min arm runt Selenas axlar, hon nickade och Nicole och Vanessa gick iväg. 

Efter kanske tio minuter av bara..sittandes för min del fick jag nog, jag ville se vart hon var, vad hon gjorde. Herregud jag börjar låta som en stalker men... Jag kanske aldrig mer få va så nära henne som jag var förut idag. 

"Jag ska gå på toa, vi ses sen?" sa jag och de andra slutade prata för en sekund, nickade och började prata igen. Jag sjönk ner i den varma sanden när jag gick upp på asfalten för att komma till kiosken och toaletterna. Där. Där stod dom, hand i hand och pratade. Plötsligt tittade Nikki upp, hon sa nånting till Vanessa, antagligen om mig d Vanessa vände sig om. 

"Hej" sa jag försiktigt och stod precis bredvid dom. 

"Justin" sa Vanessa med ett varnande tonläge, jag visste vad hon menade. Jag hade krossat den där flickans hjärta och nu sökte jag efter hennes tillit igen. Jag är en douchebag men jag kan inte hjälpa det, jag kan inte komma över henne. 

"Snälla, låt mig bara få prata med Nicole en stund, om det är okej?" frågade jag och mötte Nikkis blick, hennes pupiller var stora men hon nickade lätt, Vanessa suckade uppgivet. 

"Justin, Selena är min bästa vän. Inget fuffens nu, du ska bli pappa" sa Vanessa och gav mig en hyttande näve innan hon fnissade och gick iväg. 

"Jag går till de andra" sa hon och vinkade innan hon gick. 

Jag var ensam med Nikki. Yes.

Plötsligt kände jag ett hårt slag över kinden, det sved och brände men det värsta var att det var Nikki som slog mig. 

"Det har jag väntat på länge" sa hon och försökte dölja leendet på hennes läppar. 

"Jag antar att jag förtjänade det" sa jag och smålog lite. 

"Det gjorde du" svarade hon och slog mig löst på armen.

"Ska vi sätta oss?" frågade jag och tittade menande på hennes sida, hon såg ut att ha ont. 

"Okej" svarade hon och vi satte oss på en träbänk vid kisosken. 

"Förlåt" sa jag och vände mig mot henne, hon tittade på mig. 

"Färlåt, jag vet inte... Om jag skulle kunna göra det ogjort skulle jag det. Men jag ska bli pappa, jag måste acceptera att det inte bara är mina känslor som gäller längre. Jag älskar dig, så otroligt mycket. Jag visste inte att man kunde älska någon på det här sättet, det gör ont att tänka på att du hatar mig" sa jag och drog in ett andetag. Jag var tvungen att sansa mig då jag kände tårarna bakom ögonlocken. 

"Jag hatar inte dig" Avbröt hon och tittade rakt in  mina ögon. Hon var ärlig. 

"Va? Men det jag gjorde var oförlåtligt.." sa jag och kände hur handsvetten började komma tillbaka. 

"Ja, men vi var inte ens tillsammans då. Jag orkar inte vara arg länrge. Jag ger upp, du är med Selena och jag är med... Jack" sa hon och nu kände jag mig förvirrad. Vad menade hon med det? Älskar hon mig med? 

"Jack, säger du?" frågade jag och höjde på ögonbrynen i förvåning. 

"Ja. Han behandlar mig bra, han.. han älskar mig" svaraded hon och tittade åt ett annat håll .

"Vad hände mid din midja?" frågade jag och tittade på henne, hon var så vacker. Hon hade blivit väldigt smal men hon var vacker, varför var hon så smal? Hon var vackrare när hon var normal byggd. 

"Jag sa ju förut..." började hon men jag avbröt henne. 

"Lögnare" sa jag och hon bet sig lite i läppen, som att hon tvekade. 

Tillslut suckade hon och pillade lite på sina nagelband. 

"Jack.. han"

"Jack?" avbröt jag igen och kände hur ilskan bubblade inom mig. Den jäveln. 

"Låt mig prata klart, Jack var berusad, han tyckte att jag hade klätt mig fel. Men han sa förlåt och han älskar mig. Han sa att det var ett misstag"  Nästan viskade hon fram och jag kude se sårbarheten i hennes ögon, hon var vilse. Hon var utnyttjad. Det kliade i fingrarna på mig, den där pretty boy skitstöveln visste att han kunde leka med hennes känslor. Jag ville slå sönder honom. 

"Justin..." sa hon och tittade på mig, jag insåg att jag nog måste sett knäpp ut. Antagligen helt röd i ansiktet och med knutna nävar. 

"Nikki, du ska inte behöva stå ut med honom" sa jag lugnande och kramade om henne. Hon blev lite chockad men jag kände hur hon slappnade av när våra kroppar möttes. Det här hade jag drömt om så länge. Jag älskade henne så mycket. 

"Justin, det här är fel... Vi ska hata varandra" sa hon och jag släppte taget.

"Men..." började jag även om jag visste att det var fel. Hon har det bättre utan mig, jag ville bara känna hennes närhet en sista gång. 

"Nej Justin, nu går vi tillbaka, vi har säkert varit här i 20 minuter" sa hon och ställde sig upp. 

Det ar som en stor sten släppte från mina axlar, jag kändemig lätt och ivrig. Nikki gick bredvid mig och log, men jag kände henne tillräckligt bra för att iveta att hon försökte dölja sin smärta. 

"Ska jag bära dig?" frågade jag och vickade på ögonbrynen. 

"Nej tack.." svarade hon och fortsatte titta framför sig, var det fr tidigt för att skoja? Nu blev det pinsamt. 

"Hej!" ropade Chris när han såg oss, han gav mig en nyfiken blick men kramade sedan om Nikki, hon fnissade lite och tittade försiktigt på Jack. 

"Nej, jag tror att vi ska bege oss hemåt, eller vad säger du älskling?" sa han och betonade älsklig extra hårt, han är nog också någon slags revirmärkande människa. 

"Okej" svarade hon och tog Jacks hand, de sa hejdå och börjdae g iväg, hand i hand. Avundsjukan krampade i magen på mig, jag ville inte att hon skulle g, min älskade älskade Nicole. Jag ville att jag var den som fick ta hem henne, säga gulliga saker till henne och få henne att känna sig speciell. 

"Justin?" Jag vaknade till ur dagdrömmen av att ngon slog mig på armen. 

"...Va?" svarade jag och tittade på de andra. 

"Ska vi gå? Det börjar bli kallt" frågade Selena och log. 

"Vi ses i morgon" sa jag och de andra tre nickade, Selena hade redan börjat gå mot bilen. Jag joggade upp till henne och la min armrunt hennes smala axlar. Hennes bruna ögon gnistrade och hennes tänder glittrade när hon log. Hon var så vacker. Men inget jämfört med Nikki, jag förstår inte. Folk skulle döda för att få ha Selenas skönhet, men ändå tilltalar den inte mig på samma sätt som Nicoles. Hennes skönhet slår det gnistor om, man blir glad och det pirrar i magen bara av att höra hennes namn. 

Jag öppnade bildörren och hoppade in innan vi körde iväg mot vårat hotell, Four Seasons. 

-

"Damerna först" skrattade jag och öppnade hotellrumsdörren, Selena fnissade lite och drog in mig. Våra läppar möttes i en varm kyss, hennes händer knutna runt min nacke och mina händer placerade på hennes midja. 

"Justin.." flåsade hon och puttade bort mig. 

"Ja?" svarade jag och slickade mina torra läppar. 

"Jag älskar dig" sa hon och jag kände hur en klump växte i magen på mig, varför vet jag inte men.. ja. 

"Jag älskar dig med" svarade jag och drog för gardinerna, endast en smal springa av ljus sipprade igenom det stora fönstret. 

"Så.. du älskar inte Nicole längre? Du älskar mig?" frågade hon och även om det var halvmörkt kunde jag se hur hon bet hennes underläpp av nervositet över mitt svar. 

"Nej, jag älskar dig, bara dig baby" ljög jag och kände mig illa till mods. Ta dig samman. 

"Lovar du?" 

"Jag lovar" svarade jag och tog ett steg närmare henne, våra ansikten bara centimeter från varandra. 

"Bra, för det är en sak jag måste berätta........." 

---

OHHHHH cliffhanger! Sofia här, ja vi har blivit ganska dåliga på att uppdatera.. FÖRLÅT!! men ja.. det här var lite spännande vaaa ;) Jag ska skriva ett till men ställer nog det på tidsinställt eller så skriver jag klart det i morgon... allafall.... Ha en bra söndagskväll ;) 

xoxo sofia&cornelia