---

Nikkis Perspektiv:


"Shawty, kommer du eller? Det är inte så kallt i vattnet!" Ropade hans underbara stämma och jag kände hur jag blev varm i hela kroppen. Min blick drogs ner mot den varma, vita sanden som jag stod på, jag tittade upp och såg honom stå med det klarblåa vattnet till knäna, flinandes. Hans blick var oemotståndlig. 

"Kommer!" Skrattade jag fram och sprang mot honom, eller ja. Vattnet var kallt så jag jag stannade tvärt vid vattenbrynet. 

"Du vet att jag kommer dit, badkruka!" retades han och skrattade sitt glädjespridande skratt. Han fixade håret lite så det skulle stå rakt upp och jag suckade mentalt, seriöst. Vi var ensamna på en strandoch han skulle fixa håret? Han är allt för söt.

"Men det är så kaaaaaaaaaaallt!" sa jag och borrade de frusna tårna i den varma sanden igen. 

Snart kände jag två starka armar plocka upp mig, med den ena armen under mina knäveck och den andra runt min bröstkorg, mitt huvud vilade mellan hans axel och hals. Jag kände hur hans hjärta dunkade hårt i hans bröstkorg, som han var nervös. 

"Jag släpper om du inte säger de magiska orden" retades han när vi hade kommit ut en bit, hans perfekta leende spred sig över till mina läppar. 

"Du kan inte tvinga mig.." svarade jag barnsligt och räckte ut tungan, han skrattade och genast drunknade jag i hans hasselbruna kärleksfulla ögon.

"Säg de magiska orden" pratsjöng han i en klingande melodi, vilket inte kunde få mig annat än fnissa.

"Och vad är dom då?" fnissade jag och drog handen över hans solbrända kind.

"Säg, jag älskar dig Justin" flinade han och jag förflyttade mig så jag nu satt med benen lindandes runt hans smala midja. 

"Jag älskar dig, Justin" sa jag och vi båda blev seriösa. Han sökte min blick och höll fast den, hans hasselbruna ögon skiftades i soljuset och de såg nästan röda ut, han slickade sina läppar innan han lutade sin panna mot min. 

Vi var bara några millimeter från varandra och jag kände hans varma andedräkt mot mina läppar jag skulle precis luta mig fram och känna den saknade och passionerade kyssen när....


"Nikki? Varför gråter du?" Hörde jag en röst långt bortifrån och jag vaknade till. 

Fan, var det hela en dröm? 

"Nikki?" Hörde jag en röst, rösten som tillhörde Jack. Han ruskade mig och jag vaknade upp, genast kände jag smärtan i midjan men jag låtsades inte om den.

"Vaaa?" mumlade jag och öppnade ögonen, jag låg på hans bröst och han tittade oroligt ner på mig. Jag drog handen över min kind och kände hur den var blöt av tårar, det sved i ögonen. 

"Varför gråter du? Hade du en mardröm?" frågade han och drog sin hand över min kind. 

"Nej, en bra dröm..." svarade jag och log lite. 

"Men..varför grät du då?" svarade han och drog tillbaks sin hand.

"För att jag vill att det ska hända" svarade jag. 

"Vem eller vad handlade det om då?" frågade han och drog sig undan, han reste sig och ställde sig bredvid sängkanten på min sida. 

"Jag.. jag  kommer inte ihåg" ljög jag. Varför var du ens tvungen att nämna något? 

"Jaha..uhm.. men jag går ner och gör frukost, fixa till dig lite" sa han, uttryckslöst.

"Vadårå? Vi är ju bara hemma?" frågade jag och hävde mig upp på armbågen men la mig ner igen när den brännande smärtan i sidan var alltför svår att hantera. 

"Ja men du har ju gråtit och..ja " sa han och gav mig en blick som utstrålade kylighet och han såg faktiskt lite äcklad ut. 

"Ja, o..okej.." mumlade jag och så fort han hade gått ut ur rummet gick jag i badrummet. Det varma kakelgolvet värmde mina fötter, plötsligt kände jag tårarna innanför ögonlocken, drömmen spelades om och om i mitt huvud. Jag sjönk ner med ryggen mot toalettdörren, gråtandes. Jag är värdelös, patetisk. 

Men om jag gör det här kanske det känns bättre? Det kanske får smärtan att försvinna? Tänkte jag och reste mig upp för att hämta den på handfatet............ Mobilen alltså. 

Jag klickade in på Youtube appen och sökte på Justin Bieber. Efter cirka 10 minuter trycckte jag ner skärmen, måste han vara så förbannat underbar? Men jag kommer aldrig få honom igen, jag hade sagt till honom. Och dessutom kan jag inte gå tillbaks till honom. Han ska bli pappa för i helskotta! 

Men jag älskar honom.... Nej Nikki! Du är med Jack, Jack behandlar dig bra, han tar hand om dig. Han skulle aldrig såra dig.. Men Just... Nej nej nej nej! Jack och Nikki. Så är det bara.

"Nikki!" Hörde jag Jacks röst ropa nere från köket, jag ställde mig upp. 

"Kommer!" ropade jag tillbaka, jag tvättade av mitt ansikte och sminkade mig. Jag ville se fin ut inför Jack. 

"Det tog sin lilla tid!" flinade Jack när jag kom in i köket, han åt en rostad macka samtidigt som han begrundade mitt utseende noga. 

"Jag har tagit fram mjölk och flingor till dig" sa han och flyttade sin blick ner i telefonen. 

"Jaha.. okej" svarade jag och ställde tillbaka smöret i kylen igen. 

Jag åt upp ganska fort, ja jag är en frukostmänniska. 

"Det räcker väl med en skål?" sa han när jag precis skulle hälla upp lite mer mjölk. 

"Jo..ja det gör väl det" mumlade jag men kostade på mig ett leende. 

"Du är vacker idag, nu när du har fixat dig" sa han sockersött och log. 

Vad menade han  med det? Var jag ful annars eller? Nikki, sluta. Jack älskar dig, du gör som han säger. 

-

"Packa i den här också" flinade Jack som just nu grävde i min garderob. Han kastade en svart bikini som var två storlekar för liten ner i min väska. 

"Men den är ju för liten!" fnissade jag.

"Nejnej, den kommer sitta perfekt. Plus att då ser man mer av din heta figur" svarade han och vickade på ögonbrynet. 

"Åh min Mario sovtröja måste med!" halvskrek jag och plockade ut den alldeles för stora men mysiga tröjan, jag packade ner den och vi fortsatte lägga i alla möjliga grejer. 

"Nu åker vi till mig då?" Frågade Jack när äntligen hade packat klart, jag nickade och bar väskorna ner för trappan och in i bilen. Jack gick bredvid och log. 

-

"Jag kan inte fatta att vi ska till Palm Beach!" fangirlade jag och Jack log mot mig innan han skruvade upp radion, det var Adeles röst med Rolling in the deep. Jag gav ifrån mig ett tjut då jaag verkligen gillade Adele, Jack hade blicken fastspänd på vägen framför oss. 

Jag började sjunga menn fick genast en dömande blick på mig, jag brydde mig inte. Han är min pojkvän och han ska stå ut med att jag sjunger. 

"Kan du va tyst? Eller ta sånglektioner" sa han och jag stängde genast min mun. Han skrattade, antagligen nöjd över sin ´roliga´ kommentar. 

"Babe, jag skoja. Bli inte arg" sa han efter ett tag då jag stirrade ut genom fönsterrutan. Jag svarade inte. 

"Babe, svara när jag pratar med dig" sa han igen nu inte lika snällt, han ryckte tag i min arm och genast exploderade min sida av smärta och jag kved till. 

"Hörde du vad jag sa?" röt han, hans ögon var mörka och blixtrade till. Jag insåg nu att han hade stannat bilen vid sidan av kanten. 

"Ja..aj släpp mig.." kved jag och han släppte mig, han fyttade sig tillbaka och fokuserade på vägen igen. Vi var tysta resten av resan. 

-

"Nikki, baby. Vi är framme" sa han glatt när han svängde in på en uppfart. Huset var hyfsat stort, vitt och perfekt läge mot srtanden.