Nikkis Perspektiv: 


Klockan var åtta på morgonen och jag hade tänkt att ta en chilldag då hela dagen igår hade gått åt med att shoppa med Alice, Lola och några andra av våra vänner. Precis när jag hade tänkt sluta mina ögon igen ringde min mobil. 

Jack. 

"Mhm, hallååå" sluddrade jag när jag hade bestämt mig för att svara.

"Hej Nikki, jag har precis sprungit, lust att åka till stranden och ta ett dopp?" flåsade han i luren. 

Jag grymtade till och ställde mig upp. 

"Vill du komma hit så länge eller...?" frågade jag när jag hade vaknat till lite. 

"Nej ehm, jag kan jogga till stranden, det är ju inte så långt" svarade han, jag svarade ett enkelt okej och la på. 

När jag hade tagit på mig bikini och packat i nya underkläder, en handduk och lite pengar i min stranväska tog jag på mig ett par korta shorts och en tshirt innan jag gick ner. 

Det var tyst i huset då resten förmodligen sov, ja vi är en sån familj som inte vaknar förrens minst nio. Jag tog mina bilnycklar som hängde i nyckelskåpet.

-

"Hej!" ropade Jack när jag kom ner på den redan varma stranden, hans kropp var oljig av svetten och leendet var nästan upp till öronen.

"Hej" fnissade jag och backade då han försökte krama mig.

"Vad är det? Vill du inte ha en svettig varm kram?" Retades Jack och höll ut armarna ännu mer.

"Nej, tack. Jag känner stanken ändå hit bort" Fnissade jag och höll för näsan retligt.

"Nej nu..." sa han i fejkad arg ton och sprang efter mig, jag sprang och sprang till jag inte orkade mer, Jack stannade och kittlade mig innan han satte sig i sanden, jag  drog av mig shortsen och tröjan innan jag la mig ner på min utbredda handduk. 

Jag blundade med ögonen i några minuer innan jag kände två stora händer plocka upp mig i sina armar. 

"Jack...Släpp ner mig" muttrade jag då jag kände att jag blev trött igen. 

"Make me" flinade han och gick mot vattnet, när jag såg vad han tänkte göra skrek jag av panik blandat med skratt. Människorna runt omkring om oss eller ja, det var ett par som joggade vid strandkanten och ett äldre par. Hallå klockan var bara halv nio liksom. 

"Jack, allvarligt. Det är as kallt i vattnet, släpp ner mig!" skrattade jag fram, han lyssnade inte utan gick ut en bit innan han drog bort händerna. 

*PLOPP* 

"Nej nu jäv..." började jag när jag hade kommit upp till ytan. Fan att han var längre än mig, jag bottnade knappt här. 

"Nikki...hahahah... sluta" skrattade han när jag hopade på hans rygg och skvätte vatten i ansiktet på honom. Jag hoppade på honom och vi for båda under vattnet. 

 

Vi gick in och satte oss där vattnet bara var till vaderna. Jag i Jacks knä och hans händer runt min midja. Det här var väl mysigt. Jack är bra för mig, han kanske inte får mig att känna som jag gör när jag är med Justin men han får mig glad. 

 

"Du är så fin" viskade han. 

-

"Usch vad jag fryser" huttrade jag när vi klev upp på stranden igen. Uäk, det värsta jag vet är att ha blöta fötter och sand klibbas på. 

"Det var skönt ju" svarade han kaxigt tillbaka och drog den vita handduken runt hans axlar, några vattendroppardroppade från hans korta hår och några landade på hans solbrända näsa. 

Justins Perpspektiv: 

När jag ännu en gång hade levt några timmar först underbart sagoland och därefter hemskheter började mitt sinne klarna upp. 

Det varma vattnet rann ner över min kropp och jag kände hur mina muskler slappnade av, genast for tankarna runt och hamnade på gårdagens intima stund. 

Varför Justin? Varför?! Du vill inte ha någon annan än Nikki! Idiot!


Vattnet blandades med mina tårar, jag insåg inte ens att jag grät förrens jag fick en salt smak i munnen när det rann ner till munnen. Ja, jag slickar mina läppar i duchen, det är en vana!


Flashback


"Säg att du älskar mig Justin, säg det" mumlade Selena fram samtidigt som hon fumlade med knappen till mina jeans. 

Jag kan inte säga det... Ljug Justin, du måste ljuga...


"Mhm, jag älskar dig" stönade jag fram samtidigt som hon stoppade min stolthet i munnen. 

När hon hade sugit ett tag ställde jag henne upp och la henne på sängen, jag drog av hennes byxor och trosor men hon vägrade ta av sig tröjan. 

"Va?" sa jag frågande när hon höll emot. 

"Jag vill inte... att du ska se mig tjock, kan vi inte bara göra det såhär?" stammade hon fram. 

Vänta... va?


"Det var det dummaste jag har hört, du är inte tjock! Du har knappt förändrats alls!" sa jag lite högre än vad jag egentligen menade samtidigt som jag försökte ännu en gång att ta av hennes tröja. 

"Antingen gör vi det på mitt sätt annars får du klara det där själv!" fräste hon och tittade menande på mitt bultande skrev. 

"O..okej" mumlade jag och vi fortsatte. 

Flashback slutar


Det kanske låter lustigt men varför skulle hon inte våga visa sig nu när hon är gravid? Alla kvinnor är vackra och hon är inte tjock! Aja, det kanske är en sån där 'oj jag ska bli mamma' sak. 

Jag vred av duschen och klev ut på det uppvärmda badrumsgolvet, vattnet droppade från min kropp och jag frös till då jag inte kände mig helt frisk. 

-

"Justin, vakna! Ey bro vakna!" skrek en välkänd röst. Chris.

 

"G-gå iväg" mumlade jag in i kudden men Chris lyssnade inte utan tod tag i min axel och vände på mig.

 

"Bro du mås- vad har hänt med dig du ser död ut!?" skrek Chris och tittade på mig med en orolig blick. 

"Humpppf"muttrade jag med ansiktet ner i kudden igen. Han vände mig om igen och jag öppnade ögonen ordentligt. Ljuset sipprade in i mina trötta ögon och för att dölja smärtan satte jag mig upp med huvudet hängandes. 

"Oj, vad har krypit in och dött i dig?" flinade Chris retligt men slutade då han inte såg någon reaktion från mig. 

"Justin, allvarligt. Du är likblek i hela ansiktet, dina ögon är rödsprängda och... är det där svett jag ser?" frågade han och hade blicken fastspänd i min. 

"Jag.. jag mår inte så bra, jag ska nog..ska nog..vila" svarade jag och lutade  återigen mitt huvud på den vita kudden. 

-

"Vem smsar du med?" flinade jag och vickade på mina trötta ögonbryn då jag precis hade vaknat. 

Han hoppade till men tittade på mig. 

"Njae, en tjej" svarade han och rodnade lite. Genast började mina nyfikna instikter ta över och jag ville veta mer. 

"Vem? Hur gammal är hon?" frågade jag och satte mig upp. 

Han suckade och log innan han svarade " En tjej som heter Mary Blackburn, hon är 23" 

"Daaaamn, Chris söker efter äldre" skojade jag och han skrattade. 

"Jo,ja, det är väl så" skrattade han och ryckte lite på axlarna. 

"Såå.... Hur träffades ni?" tjatade jag och log mitt gulligaste leende. 

"Jag träffa henne när jag var och festade med Nikk." Han fullföljde inte meningen utan slog handen för munnen och försökte tänka på något annat. Men jag visste vad han skulle säga. 

"Nikki? Var du med Nikki? Hur mår hon?" frågade jag som en overly attached stalker, jag menade inte det. Jag.. jag ville bara försäkra mig om att hon var okej. 

"Hon mår..bra. Hon mår bra" upprepade Chris och log lite snett. 

"Men...?" försökte jag och pillade med mina nagelband. 

"Hon är med Jack, Justin. Du måste låta henne" svarade han med en aning irriterad röst, jag anar att han inte ville prata om henne. 

Jag borde vara glad att hon har nån, men varför Jack?! Han är inte bra för henne, är det bara jag som ser det?

"Jaha.. men det är ju.. bra" försökte jag och la tillochmed till ett leende. 

"Nja, eller jo visst. Hon känner sig speciell, men han sårar henne så djupt när han än vill och hon förlåter honom varje gång. Jaja, jag antar att kärleken är blind" mumlade Chris så lågt att han inte trodde att jag hörde, men det gjorde jag definitivt. 

-

"Fan, du somna igen!" ropade jag til mig själv när jag vaknade, Chris var borta. Fan. 

"Hej gubben" hörde jag en välbekant röst säga samtidigt som hon knackade på dörren. 

"Åh, hej mamma" svarade jag lugnt tillbaka och tryckte på TVn. 

"Hur mår du? Väckte jag dig?" frågade hon oroligt och ställde kycklingsoppan bredvid mig. 

"Sådär, nej då. Tack" sa jag och log mot henne. 

"Du ser hemsk ut" sa hon och jag skrattade lite. Pojken som blivit utnämnd till den sexigaste killen och som har massor fans som dör av bara lukten av honom, får höra att ha ser hemsk ut. Det är lite komiskt. 


"Tack, mamma. Tack" skrattade jag och hon började med skratta.

"Jag menade inte så, men allvarligt talat. Du borde ringa Dr.Collahan, du ser inte frisk ut." ssa hon efter några sekunders tystnad. 

"Jag orkar inte" muttrade jag och bytte kanal till Family Guy. 

"Jag ringer, försök att vila. Du ser trött" sa hon och jag himlade med ögonen. 

Jag tog mammas råd och direkt efter hon hade gått somnade jag om.